Ofrivilliga f-skattare
en utmaning för facket.
F-skatt utmanar den svenska modellen
Bild: Istock

F-skatt utmanar den svenska modellen

av Isabella Iverus 2016-06-09 0 kommentarer
Outsourcade jobb och allt fler ofrivilliga F-skattare är en utmaning inte bara för individen utan även för fackföreningsrörelsen. Men det finns lösningar. Om man vill.

Gruppen uppdragstagare är ökande inom många olika yrken. Ping har skrivit om det så kallade prekariatet i en tidigare artikel. Så har de kallats – enmansföretagare med F-skatt – nämnda efter sin utsatta position i samhällsbygget. Alla tjänar inte alltid dåligt, men står oftast utanför trygghetssystemen. Medellönen är långt under avtalsenlig, åtminstone i den undersökning som Journalistförbundet låtit göra. Men nu sprider sig arbetssättet över till flera yrken inom kultursektorn, även om det är svårt att få fram fakta. Många med eget företag väljer att inte vara med i facket.

Och nu i dagarna arrangerade Saco ett seminarium på temat, som fick namnet ”I framtiden är vi alla F-skattare”.

Men vad finns det egentligen för lösningar?

– Jag tycker att fackförbunden skulle bilda egna aktiebolag och erbjuda anställning med schysta villkor för de medlemmar som inte vill starta eget. Då skulle folk dels vilja vara med i ett fackförbund, dels skulle duktigt folk välja den lösningen. Alla vill ju ha betalt för sitt jobb.

Den som säger så heter Johan Thelander och är vd i något som han kallar ett socialt aktiebolag och som fått namnet ”Interim kultur”.

Jag tycker att fackförbunden skulle bilda egna aktiebolag och erbjuda anställning med schysta villkor för de medlemmar som inte vill starta eget.

Det är en idé som han och kollegan Anders Jacobson drivit sedan 2006 med hjälp av pengar från bland annat Stockholms stad. Båda är utbildade dansare och vet mycket om usla arbetsvillkor och ofrivilligt företagande.

– Anställningsformen påverkar i allra högsta grad produktionen. Allt fler tvingas jobba i eget företag mot sin egen vilja. Det var vår ingång i det här, förklarar Johan.

Konstruktionen är inte helt lätt att förklara. Men i korthet går den ut på att alla som vill slippa att harva sig fram på F-skatt går med i en kooperativ förening, som i sin tur äger ett aktiebolag. När någon blir erbjuden ett uppdrag tar aktiebolaget över och skriver avtal med uppdragsgivaren och anställer personen under den tid hen ska utföra arbetet. På så vis slipper individen driva eget bolag och får en schyst anställning med kollektivavtal. Det ger i sin tur rätt till sjukpenning och pensionsinbetalningar.

– I dagsläget är vi 22 medlemmar i föreningen och två personer som jobbar administrativt. Det är dock svårt att få pengarna att räcka. Vi tar inte ut marknadsmässiga löner.

Johan tycker att frågan är viktig. Inom vissa grenar inom kultur och media närmar sig F-skattarna de anställda i antal. Men det innebär ett stort ansvar med eget bolag eftersom företag och privatekonomi går ihop (om du inte har aktiebolag).

Gissar att egenföretagandet ökar

Saco är medvetet om den snabba utvecklingen och har ordnat seminarier för egenföretagare med fokus på handfasta råd och information.

– Det är det som våra medlemmar efterfrågar, säger Anna Kopparberg, projektledare inom opinionsbildning och pr på Saco.

Om hon får gissa så tror hon att egenföretagandet ökar, kanske som en konsekvens av digitaliseringen som gör det enklare att jobba i nätverk. Men nya siffror finns inte och i den gamla undersökningen hade hälften av de egna företagarna sitt bolag på halvtid eller mindre.

Ändå kvarstår många svårigheter. Sacos medlemsförbund tar visserligen emot egna företagare som medlemmar, men kan inte erbjuda något ekonomiskt stöd om någon till exempel blir av med sitt uppdrag eller inte får betalt. Det tillåter inte lagens utformning, däremot nätverk och hjälp med till exempel förhandlingar och avtal.

Teaterförbundet ligger i framkant när det gäller arbete med frilansfrågor. I dagsläget erbjuder de anställning i sitt servicebolag för de medlemmar som saknar egen firma och som erbjuds korta uppdrag som kräver fakturering.

– Det är en uppskattad service bland våra medlemmar, även om vi som fackförbund helst ser att människor har en anställning, säger Mika Romanus, Teaterförbundets förbundsdirektör.

Särskilt utsatta grupper

Hon ser att vissa yrkesgrupper är särskilt utsatta, som skådespelare och tekniker till exempel. Men det är ett växande antal som jobbar så här, konstaterar Mika.

Utöver det hjälper Teaterförbundet också sina F-skattare med avtal. Det kan vara svårt att förstå att man anses jämnstark med stora bolag när man är sin egen. Därför behöver många råd och stöd.

– Dessutom tjänar även anställda på att det går rätt till och att avtal för uppdragstagare är schysta. Det betyder att både arbetsgivare och arbetstagare kan driva sin produktion på ett tryggt sätt, säger Mika Romanus.

På DIK finns också råd och stöd till de med företag. Men F-skattarnas situation i övrigt diskuteras inte enskilt.

– Det beror på att vi har så få med eget företag, bara några procent av alla medlemmarna och de är dessutom fördelade på olika yrken, säger förbundsordförande Attila Rostoványi.

Därför sorteras de frågorna in under schysta anställningsvillkor. Det gör frågan svårhanterad. Men Attila tycker att det är ett problem att arbetsgivare tar allt mindre ansvar.

Johan tycker att det är konstigt att intresset för F-skattarna inte är större från fackligt håll – och mer lösningsfokuserat. Om fler gick ihop i egna bolag skulle färre bli utnyttjade, tror han.

– Vi försöker sprida kunskap om de här frågorna och jobba på fler kollektiva lösningar. En annan sådan är allmänna kontor, där folk som inte har en arbetsplats kan mötas och jobba ihop, avslutar han.

Kommentarer

Skriv en kommentar
  1. Inga kommentarer sparade.
    Bli först att kommentara nyheten!

Relaterade artiklar