När miljoner vandrar
ställs medmänskligheten på prov.
Låt det aldrig hända igen
Bild: Stefan Malmquist

Låt det aldrig hända igen

Ordförande
av Karin Linder, Bloggare och tidigare förbundsordförande 2015-10-14 0 kommentarer
Min tonårsperiod präglades av energikris, ledigt från lektioner för att titta på Ingemar Stenmark och the Holocaust. Decenniet var 1980. Vi lärde oss mängder av fakta kring andra världskriget men framför allt lärde vi oss att – låt aldrig detta hända igen.

Undervisningen fokuserade på frågan hur vi, mänskligheten, kunde tillåta systematiskt utrotande av judar, romer, homosexuella och andra. Hur kunde vi låta det hända? Vi fick aldrig något svar, men det var helt tydligt att syftet med att studera andra världskriget inte var att kora en vinnare utan att dra lärdom.

Därför höll jag på att sätta kaffet i halsen på väg från bokmässan i september. Mitt ibland oss utarbetade kulturarbetare tog sig två dödströtta tonåringar ombord på tåget – med det lilla de hade kvar från sitt forna hem i en ryggsäck – för att ta sig till Stockholm. De kom till Herrljunga eftersom konduktören valde att slänga av dem.

Trots att fasorna händer i realtid parallellt med det trygga normaltillståndet måste vi förstå att situationen vilken dag som helst skulle kunna vara den omvända.

Plötsligt kommer all kunskap om andra världskriget kusligt nära. Det fasansfulla som händer vid Medelhavet, de folkvandringar som skapas av kriget i Syrien, sker parallellt med våra helt normala liv. Det är svårt att ta in att människor i nöd finns mitt ibland oss när vi själva stressas av arbete, skola, barnens fritidssysselsättningar och vardagen som bara spinner på. Det är inte enbart undergångsstämning som i de filmer vi såg under 1970-talet. Därför är lärdomen från andra världskriget extra viktig.

När miljoner människor folkvandrar undan förtryck, svält, krig och nöd ställs medmänskligheten på prov. Trots att fasorna händer i realtid parallellt med det trygga normaltillståndet måste vi förstå att situationen vilken dag som helst skulle kunna vara den omvända. Hur vill vi då bli bemötta? Kanske måste även en konduktör se mellan fingrarna vid ett sådant tillfälle.

För även om myndigheter, kommuner och tjänstemän gör sitt yttersta – det är fantastiskt att så många av oss arbetar för att stötta och hjälpa både i sitt arbete och som volontärer – så bidrar varje människas enskilda beslut till att aldrig låta det ske igen.

Visst går det att gömma sig i vardagen och vända sig bort, men en humanare flyktingpolitik börjar alltid med oss själva. Det må vara på ett tåg från bokmässan eller hur samhället uppmanar medborgarna att behandla tiggare. Din röst är viktig. Glöm aldrig det.

Kommentarer

Skriv en kommentar
  1. Inga kommentarer sparade.
    Bli först att kommentara nyheten!

Relaterade artiklar

Sista året för magasin Ping

DIK har beslutat att satsa på en tydligare och mer målgruppsanpassad digital kommunikation. Därför upphör magasin Ping till förmån för andra kommunikationskanaler.

2016-10-11