Vem vinner?
Dagens propaganda som många vill styra, handlar om att vinna den globala opinionen.
Många slåss om sanningen i media
Bild: Thinkstock

Många slåss om sanningen i media

av Bo Westas 2015-04-29 0 kommentarer
I en global värld vill allt fler vara med och konstruera sanningen. Nyhetsrapporteringen i väst har fått ge plats till både ryska och arabiska tolkningar av vad som händer. Men när övergår kommunikation till ondsint propaganda?

Andra världskriget ställde mycket på ända – så också när det gäller dagens konsumtion av kommunikation. Det var då, i den så viktiga krigsrapporteringen, de västliga informations- och nyhetskällorna blev så dominerande att deras budskap mer eller mindre blev naturligt. De var lika med sanningen.

Publiken – eller allmänheten – såg inte att tolkningen uttryckte ett visst perspektiv. Dominansen fick alla att tro att västmakterna representerade det enda rätta perspektivet.

Men propagandans historia är äldre än så. Den började på allvar under 30-åriga kriget när påven Gregorius XV tillsatte en kommitté av kardinaler för att sprida ”den rätta läran” i okristna länder. På latin betyder propaganda ”saker som borde framföras, spridas vidare”. Modern propaganda inriktar sig dock inte i första hand på att omvända våra själar – utan mot våra medvetanden och verklighetsbilder.

Dagens propaganda handlar uteslutande om att vinna den globala opinionen. Och allt fler vill vara med om att formulera sanningen. Under det senaste decenniet har västs nyhetsbevakning fått ge plats åt alltfler aktörer. Redan 2005 startade till exempel den ryska tv-kanalen RT och den hade ett enda mål: att bryta det anglosaxiska massmediemonopolet. RT har fått stort internationellt genomslag särskilt bland yngre mediekonsumenter. Ja, kanalen är så framgångsrik att USA:s utrikesminister John Kerry för en tid sedan gick till kongressen och begärde mer pengar till amerikansk propaganda för att stå emot den ryska bilden av sanningen.

Även brittiska BBC gjorde nyligen detsamma för att inte förlora det globala informationskriget till Kreml.

Det som har gjort läget akut är konflikten i Ukraina. Och det är inte bara ryska RT som vill föra fram alternativa perspektiv. Kina har också varvat upp sin globala medienärvaro genom den engelskspråkiga kanalen CCTV. Och sedan tidigare är arabiska Al Jazeera en nyhetskälla att räkna med.

Dagens propaganda, som många vill styra, handlar om att vinna den globala opinionen.

Den som är intresserad av propaganda möter förr eller senare Edward Bernays bok Propaganda från 1928. Boken är en klassiker och en bidragande orsak till att Bernays brukar kallas ”the father of public relations”. När man läser Bernays slås man av hur positivt författaren ser på propaganda.

Dagens allmänhet uppfattar dock propaganda som något negativt, men Bernays verkar mena att det medvetna manipulerandet av massornas vanor och åsikter är en mycket viktig del av det demokratiska samhället.

Hur ska vi förstå det här?

Jesper Falkheimer, professor i strategisk kommunikation på Campus Helsingborg vid Lunds universitet, förklarar:
– Strategisk kommunikation är först och främst ett samlingsbegrepp för organisationers målinriktade kommunikation. Det innebär att det kan röra sig om både propaganda och så kallad dialogisk kommunikation. Det är först när den strategiska kommunikationen blir ensidig, förenklad, överdriven och manipulativ som den övergår till oetisk propaganda.

Avsändarens avsikter är då helt styrande men ofta dolda. Taktiker och strategier har som enda syfte att gynna dessa hemliga avsikter.

Men Falkheimer påpekar också att propagandabegreppet är komplicerat. Det som anses vara propaganda av en, anses inte vara det av en annan.

Det finns också olika former av propaganda. Dels propaganda som sprider direkta lögner, dels propaganda som inte sprider falska uppgifter men vinklar information på ett sätt som endast gynnar avsändaren. Inte minst i samband med konflikter och krig är det vanligt med propaganda som bygger på falska uppgifter och desinformation.

De sociala mediernas framväxt har både skapat nya möjligheter för propaganda och nya möjligheter att avslöja densamma.

Hur ska den göra som arbetar med strategisk kommunikation, men inte vill falla ner i propagandadiket?

– Ett etiskt och icke-propagandistiskt förhållningssätt till strategisk kommunikation bygger på delaktighet, öppenhet och interaktion, svarar Jesper Falkheimer.

Då kan konsumenterna själva i möjligaste mån avgöra vad de tycker om saken. 

 

Kommentarer

Skriv en kommentar
  1. Inga kommentarer sparade.
    Bli först att kommentara nyheten!

Relaterade artiklar