De policyprofessionella
Formar visionerna
Med rätt att definiera demokratin
Bild: Linnea Blix

Med rätt att definiera demokratin

Policyprofessionella
av Bo Westas 2015-09-09 0 kommentarer
Otydliga, osynliga och oansvariga. Eller professionella, pålästa och slipade. Åsikterna går isär om de så kallade policyprofessionella, det vill säga kommunikatörer, analytiker och omvärldsbevakare. Tillsammans utgör de nya makthavarna i Sverige. Men klarar de av sitt uppdrag?

Många tänker nog rätt sällan på att en demokrati behöver både vattnas och skötas för att fungera. Det har liksom gått litet av sig själv i Sverige. Men vem är det som formar visionerna för framtidens politik?

– Det är i allt högre grad de policyprofessionella, säger Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, som har skrivit en rapport om den här gruppen till den sittande Demokratiutredningen.

De policyprofessionella är enligt henne en ”till sin omfattning och verksamhet hittills ganska okänd kategori politiska makthavare”. Det som utmärker dem är att de inte är valda av medlemmar eller medborgare. De är inte heller neutrala tjänstemän och ämnesexperter. De är istället anställda för att bedriva politik.

Man kan upptäcka policyprofessionella i hela det politiska systemet, i Regeringskansliet, i riksdagen, i politiska partierna, i kommuner, i fackliga och andra intresseorganisationer, vid prbyråer och i tankesmedjor.

De arbetar med makten över våra tankar och deltar aktivt i kampen om vilken verklighetsbild och problembeskrivning som ska gälla på olika samhällsområden.

Gruppen är inte helt lätt att avgränsa eftersom de som är med uppträder under en rad olika yrkestitlar, exempelvis som politiskt sakkunnig, presschef, politisk sekreterare, samhällspolitisk chef, talskrivare, informatör eller kommunikatör. 

Ofta har de en utbildningsbakgrund inom statsvetenskap eller nationalekonomi, men det är rimligt att tänka sig att en hel del DIK:are också tillhör denna kategori politiska makthavare.

Gemensamt för dem alla är att de på ett eller annat sätt arbetar med idéskapande och kunskapsproduktion.

”De trixar med kunskap”, som Christina Garsten uttrycker det. De skapar idéer och de kommunicerar, förmedlar och förankrar idéer. De arbetar med makten över våra tankar och deltar aktivt i kampen om vilken verklighetsbild och problembeskrivning som ska gälla på olika samhällsområden.

Man kan spåra framväxten av den policyprofessionella gruppen ända tillbaka till 1940-talet, när exempelvis LO anställde Gösta Rehn och Rudolf Meidner som utredare.

En annan milstolpe som Christina Garsten nämner är när Tage Erlander 1953 anställde Olof Palme som handsekreterare. Sedan dess har utvecklingen gått fort. I dag är gruppen policyprofessionella enligt vissa beräkningar 10 gånger fler än antalet riksdagsledamöter.

Vad får det för demokratiska konsekvenser?

– I flera avseenden har framväxten av de policyprofessionella säkert gjort att organisationer och politiska institutioner kan reagera snabbare och på ett mer adekvat sätt på förändringar i sin omvärld, ha tillgång till bättre beslutsunderlag och också kommunicera beslut bättre till omvärlden.

Ur ett demokratiskt perspektiv är dock tillväxten av de policyprofessionella inte oproblematisk.

För det första kan man säga att de policyprofessionella har makt utan att behöva ta något (politiskt) ansvar. En förtroendevald kan man rösta bort om man inte gillar den politik hen för, men det kan man inte med en policyprofessionell. Christina Garsten skriver att policyprofessionell maktutövning kan sammanfattas med orden otydlighet, osynlighet och oansvarighet.

För det andra kan man notera att det finns en omvänd korrelation mellan ökningen av antalet policyprofessionella och antalet aktiva medlemmar i de politiska partierna. Ju fler de policyprofessionella blir, desto färre blir antalet aktiva partioch organisationsmedlemmar.

Christina Garsten är noga med att påpeka att det handlar om korrelation snarare än kausalitet. Rapporten visar att det finns demokratiska problem förknippade med de policyprofessionellas framväxt och ökade makt.

Och frågan hänger kvar: Bidrar ökningen av policyprofessionella till det minskande intresset bland medlemmar och medborgare att aktivt engagera sig i intresseorganisationer och politiska partier?

Kommentarer

Skriv en kommentar
  1. Inga kommentarer sparade.
    Bli först att kommentara nyheten!

Relaterade artiklar

De har makten i 100-wattaren

100-wattaren är tävlingen som belönar kommunikation som fungerar genom bevisad effekt med hög kreativitet. Totalt består årets jury av 60 personer från branschen.

2016-08-18

”Det produceras för mycket innehåll”

Kommunikatörer gillar journalister, men kärleken är inte besvarad, visar Cisions undersökning om relationerna mellan PR-branschen och medierna som presenterades under politikerveckan i Almedalen i somras.

2016-08-18