Digitaliserad samtid
Ställer nya krav på museerna
"Stolta museer på väg ut ur sin komfortzon"
Bild: Istock

"Stolta museer på väg ut ur sin komfortzon"

Museer är mötesplatser
av Bo Westas 2016-04-27 0 kommentarer
Både museer och bibliotek håller på att få en ny plats i vår digitaliserade samtid. Museerna är kulturarvsbärare, men också betydelsefulla mötesplatser med rätt att ta ställning. Förändringsprocessen ställer museerna inför grundläggande frågor.

Det är vår! Och luften är full av museifrågor. Många av dem tillhör den perenna, mer eller mindre eviga typen: Vad är ett museum? Måste museer ha samlingar? Får man gallra i sina samlingar? Men i år möter vi också en särskild liten primör: att låta besökare gå in gratis på museer måste strida mot konkurrenslagen, eller?

Det finns mycket att diskutera när Sveriges museer den 19–21 april möts under temat Med mod och makt – dags att våga agera! i tvillingstäderna Linköping och Norrköping. Temat låter upproriskt. Kan man förvänta sig en revolution nere på Östgötaslätten?

Nja, revolution är nog att ta i, men att museerna i högre grad tar sig utanför sin komfortzon och vågar handla, ta ställning och prioritera är en uttrycklig uppmaning från vårmötets arrangörer. Och det är en uppmaning i rättan tid. Flera av museernas viktigaste frågor – frågor om identitet, inklusion och representation – har för länge sedan brutit sig ur sin kulturarvstillvaro och är nu hett stoff både i samhällets periferi och politikens centrum.

För att lyckas ta sig ur komfortzonen krävs både kunskap, självinsikt och en etisk kompass. Det är intressant att notera att biblioteken är inne i en liknande komma-ut-process. Här kan man säkert lära från varandra, och från andra skandinaviska länder. Inte minst de norska biblioteken. 

Vilken bedömning Konkurrensverkets jurister kommer att göra i frågan vet ingen ännu. Men ur ett kulturpolitiskt perspektiv finns flera invändningar.

Frågorna om vad ett museum är, om det måste ha samlingar och vad museet får göra med samlingarna har alla sin aktualitet genom Museiutredningens förslag som nyligen var ute på remiss. Frågan om gratis inträde på museer är konkurrenshämmande ställs av Svenska Fotografiska museet AB (Fotografiska) som tillsammans med handelskammaren i Stockholm lämnat in en skrivelse till Konkurrensverket. I skrivelsen hävdar man att ”återinförande av fri entré på vissa statliga museer strider mot reglerna om offentlig säljverksamhet i konkurrenslagen och att förslaget inte kan anses vara försvarbart från allmän synpunkt”.

Vilken bedömning Konkurrensverkets jurister kommer att göra i frågan vet ingen ännu. Men ur ett kulturpolitiskt perspektiv finns flera invändningar. Låt mig nämna bara två. För det första är kulturella aktiviteter inte vilka varor eller tjänster som helst, eftersom ”de är bärare av identiteter, värderingar och betydelser och därför inte bör behandlas som om de enbart hade ett handelsvärde”. Så står det i Unescos mångfaldskonvention och den har Sverige skrivit under.

Och hur är det med den kulturella logiken? Minskar intresset för museer och utställningar om vissa statliga museer inför gratis entré? Är det inte med kultur som det är med kunskap: ju mer den sprids desto större blir intresset. I vilket fall kan man knappast med trovärdighet hävda att fri entré resulterar i ett försämrat kulturutbud och leder till ”kulturell utarmning”, vilket är just vad Fotografiska och Handelskammaren gör i sin skrivelse.

Hur ser museerna på frågan om fri entré och konkurrens? Och så den självklara sportfrågan: Hur känns det inför vårmötet? Frågorna går till Mats Persson, generalsekreterare på Sveriges Museer:

 – Redan innan reformen hade 40 procent av de svenska museerna fri entré för vuxna och 60 procent hade det för barn och ungdomar. Jag har svårt att se att fri entré skulle strida mot konkurrenslagen. Men det får nu prövas av Konkurrensverket.

Vi följer med stort intresse utfallet för alla våra medlemmar, säger Mats Persson, som tycker att det i övrigt känns bra inför vårmötet. Drygt 470 är anmälda, ett stort evenemang med andra ord.

 – Lite premiärnerver har jag men känner mig helt trygg med den projektledning och organisation vi har på plats i Linköping och Norrköping. 

Kommentarer

Skriv en kommentar
  1. Inga kommentarer sparade.
    Bli först att kommentara nyheten!

Relaterade artiklar